☾✵☽

Är verkligen alltid trött känns det som. Jag orkar inte göra något. Men jag måste seriöst börja snart, och tänkte börja med bloggen. Så here I go.

 

Såg precis klart svt-dokumentären "Det är inte så dumt att bli gammal" och blev så glad och berörd. Hur kan man ha åldersnoja vid 23 och känna att det är för sent, när det finns 100-bastare som håller på och ja gör allt som jag inte gör.

 

Har i alla fall flyttat. Yes vilken bedrift, trodde att jag aldrig skulle komma framåt i livet. Men det här känns ändå som ett litet steg mot rätt riktning, eller som att jag åtm rör på mig åt något håll, mot öst rättare sagt. Var ett känslomässigt jobbigt val, men jag visste att jag var tvungen att göra det för att utvecklas. Jag har känt mig rätt värdelös eftersom att jag inte uppfyller mig själv, jag har ingen aning om vad jag vill. Jag vill typ allt, och ändå inget.

 

Har flyttat ihop med C, som är en av världens absolut bästa människor. Så himla lugn och fin. Och lagom social som jag, vilket förmodligen kommer innebära mycket egentid, det som är så bra för såna som mig. I nuläget är hon i Skåne, (haha jag ska berätta allt om vårat liv) och jag bor med hennes kompis L som är här och hälsar på innan hon får sin egna lägenhet. Har verkligen lite ork att vara social, och är mest i mitt rum och sover eller kollar på dokumentärer när jag väl är hemma. Homeland säger jag bara (ingen dokumentär, men still). Kaffet har blivit en anknytningspunkt i lägenheten, alla delar på det och samlas med sina kaffekoppar för en kvarts samtal. Sen flyr jag till mitt rum igen, så skönt att ha eget utrymme.

 

Jag är en sentimental person, jag gråter typ hela tiden. Det är helt okej.