Från en ostadig plats
Istället för hålla allt inombords måste jag skriva någonting. Så jag inte förtränger mina känslor tills jag bryts ner igen. Jag kanske gör det sen ändå, men måste i alla fall försöka att inte låta det gå så långt. Allt är fint, allt är bra. Men det skaver i mitt bröst. Jag är rädd. Jag blir rädd lätt, men har varit orädd ett tag, så det känns hårt nu.
Hoppas på att bli frisk snarast så att jag kan fortsätta med träning, kan verkligen behöva lite av de extra endorfinerna. Måste hålla fokus. Jobb, framtid, träning, kost, livskvalitet.
Låter som en drogmissbrukare som funnit gud efter rehab, men det är i princip det stödet jag känner mig i behov av just nu.
Hoppas på att bli frisk snarast så att jag kan fortsätta med träning, kan verkligen behöva lite av de extra endorfinerna. Måste hålla fokus. Jobb, framtid, träning, kost, livskvalitet.
Låter som en drogmissbrukare som funnit gud efter rehab, men det är i princip det stödet jag känner mig i behov av just nu.